Charta 77
Текст песни Kungarna Af Stan II

Sommaren var dar och solen den sken
himlen var bla och vi drack folkol.
Du hade kopt dom fast du bara var sexton
vi lag dar pa rygg i solen och njot.
Plotsligt sa satte du dig upp och tittade bort
du sa ingenting det behovdes liksom inte.
Sen skrek du at solen, att den var tokig
vi borjade skratta sa tararna flot.
Du sa-

Om jag somnar som Svenson sa lova att vack mig
jag lovade dig och du lovade mig.
Men redan da borde jag ha forstatt
den dagen du somnade, da blir det for gott.

Ja du var ocksa dar, och jag minns dig an
du fick krona samma dag som jag.

Fast det var lange sen och historia
i den historian blev du kvar.

Kanske for mycket droger eller en krashad bil
sa har i efterhand sa gor det det samma.
Jag blev inte forvanad over din dod
det som smartade mig mest var att vi gled fran varandra.
Dom kallade dig tokig, men jag tittar omkring mig
och om du var tokig vill jag inte va frisk.
OK inget helgon, men vem fan ar det
du valde att leva med livet som risk.

INGEN PARAD, INGEN ROD MATTA
INGA TAL PA DIN BEGRAVNING
MEN HAR HAR DU EN SANG
BARA TILL DIG, BARA TILL DIG

INGEN PARAD...