Pst/Q
Текст песни Andas Ut

"Med sabbade stamband. Ha!
I en varld dar alla vill va "nast-langst-fram-bogen"
Pst/Q, fran MBMA, Mobbade Barn Med Automatvapen"

Med flottiga fingertoppar, toppar penngreppet, slapper sallan
Racker mellan jord och mane medan hjarnan satter fallan
Sallan efter, kan valan galla mig utan styrhjalp
Fodd levande regerande med varldens bredaste synfalt,
Valpen, du forstar nar du val har skalpen under naglarna
Tagen i kragarna, huvet under armen, vilande pa lagrarna
Du hav alla, lever pa att resten av ditt crew har laganda
Detta ar sista gangen du leker Lucitania mellan jagarna,
Dagarna i anda, som om ni blev skandade med kalendrar,
Andrar ni kanda rim som inte ens gar att anvanda
Anstrangda, medan jag overallt star over allt
Tag med dig alla tricks, for du kommer garanterat behova allt
Rovar allt fran foga kalla knattar som klappar igen
Teflonminnet inne mellan mina tinningar glappar igen,
Det ar darfor jag rappar igen, en aria med nariga lappar
Farliga flippar, ta mark tills hela din area slapper

Andas ut,
Nar cyanidsmaken har blandats ut,
Er sammanslutning kommer landa mjukt
Pa mitt kommando tar er anda slut,
Sa andas ut

Later ater din navel presentera sig for ryggraden
Huserar rim till den milda grad att jag bryter mot bygglagen
-Sparka rov med myggjagare-, det ar det det har kanns som
Det ar det det ar, det har, men inte du, inte ens om
Du blev den sista tragedin du drar ett javla skamt om
Tank om, for jag horde dig, ”Sveriges projekt fyrahundrafemton”
Vem som an kom, sand som foljetong till avsandaren
Och ”tappar andan” som skal och festar med gravskandare
Andrar dig, och ”Skulle bara…”, fran och med nu ar du fanimej portad,
Sta dar med pannan veckad som sju dar i samma skjorta
Lortig, DJ Mendez, snedstreck Menendez pa svenska
Med forbundna ogon, rycker ut ryggrader pa kansla
Ensam, gransar till alla lander
Ni kunde lika garna va celibata onanister som vistas pa Antarktis sa ofta ni far kalla hander
Men alla vander anna tillbaks anda till sitt ursprung,
darfor star du med huvet i roven pa dig sjalv, urdumt…

"Jaa, det ar nagonting sa fruktansvart.
Man maste ha varit med om det sjalv for att forsta hur hemskt det ar"

Andas ut,
Nar cyanidsmaken har blandats ut,
Er sammanslutning kommer landa mjukt
Pa mitt kommando tar er anda slut,
Sa andas ut

Virar hjarnan runt er javlar, och kvaver er langsamt,
Kom fram, var ar ni nanstans, hiphoppare i homolangdans?
Min landning mots med en blandning av andning och andloshet
Lacker, och jag reppar inget, for det tacker upp talangloshet
Utom MBMA, den storsta anledningen till paranoia
Pa 16- till 30-aringar, fattar hiphop med tva fingrar
Smarimmar, beter med min intelligens och min musiksmak
Och avhandlar varfor jag vandaliserar er for en skitsak
Oversatter oforratter for resten av rikets skitsmak
Hanger langst bak i sallskap med MBMA pa din likvaka
Inga blickar nar hit bak, lever med ytterligare hycklare
Som uttrycker sig godtyckligt pa hopknycklade lappar
Otippad tackar dom som gor att vi saknar motstycke
Orden haller fotterna pa jorden med ett tva-tons fotsmycke
Jag log mycket forut, men nu skakar ni infor mimiken,
Jag ar hemma fran annu en dag pa Creutzfeldt-Jakobs-kliniken

"Jag star inte ut med det har langre…
Ibland ar det sa att jag tror att jag haller pa att bli tokig.
Finns det verkligen ingenting som hjalper?"