Torsson
Текст песни Pepparmyntstabletterna

Det var morkt klockan 6 och jag satt pa min buss
Som vanligt pa vag hem fran mitt jobb.
Det var fullt och pa platsen bredvid mig dar satt
En man som var kladd som en snobb.
Hans skjorta vit, hans kavaj var korrekt,
Han luktade anda av svett.
Jag var trott och forsokte och tanka pa annat,
Nar han sog pa en pepparmyntstablett.

Jag blev klamd mellan mannen och fonstret och sa:
"Forlat, kan ni flytta Er en bit"?
Da la han ett pekfinger over sin mun,
Och skakade huvet hit och dit.
Jag antog av gesten att mannen var stum,
Det var den ende jag nagonsin sett.
Jag motte hans blick och han nickade vanligt,
Och bjod pa en pepparmyntstablett.

Han tog upp en gammal mobiltelefon,
Och peka' pa knappen for "Mute".
Jag minns att jag tyckte det verkade som
Han trodde jag var en idiot!
Han log for sig sjalv, och han skrattade tyst,
Pa ett underligt, grymtande satt.
Sen tystnade skrattet, hans leende dog,
Och han bjod pa en pepparmyntstablett.

Nar dom stannade bussen pa nasta hallplats,
Sa hande en underlig sak.
En maskerad man steg pa dar framme,
Och dessutom flera dar bak.
Mannen dar framme drog upp en pistol,
Sa till oss att sitta still.
Han stallde sig alldeles bredvid oss,
Och luktade pepparmyntspastill.

Dom maskerade mannen gick fram langs gangen,
Och skrek pa ett frammande sprak.
Dom tog vara pengar och smycken och guld,
Och slog var chauffor med en pak.
Sen tog dom den stumme och hoppade av,
Den stumme skrattade brett.
Han forsvann och var borta men kvar pa hans plats,
Lag en ask med en pepparmyntstablett.